[Ullman]

Vart är vi på väg?
Den 18 - 19 oktober aviseras det Landsdelsmästerskap. Men när anmälningstiden gått ut kan man faktiskt tro att det är feltryck, det måste vara Distriktmästerskap. Men nej, det är inte det.
Vart är vi på väg? Frågan helt klart berättigad när man tagit del av anmälningslistorna. Enligt STF har vi just nu 501 licensierade lyftare. Av dessa är ca 107 (21%) i 19 av ca 40 s.k aktiva klubbar anmälda.

Till årets SM sänkte man kvalgränsen för herrar med 15 kg/klass. Orsak? Jo, för att få fler deltagare.
Jo,jo det tycks man också få, men till vilket pris? Låt oss se. Förra året klarade 9 lyftare kvalgränsen men med sk wild card kom 30 till start och av dessa lyfte 14 mer än kvalgränsen. Med 10 startande damer blev deltagarna på SM 40. I år har hitills 35 herrar klarat de lägre gränserna men av dessa skulle bara 8 ha klarat förr årets kval. Vart är vi på väg?

Rolf Ullman

[Johannes]

En tanke kan ju vara att pga ny tävlignskalender så är deltagarantalet så lågt.
Men å andra sidan borde ju DM vara attraktivt då det är sista kvaltillfället innan SM.

[Magnus]

Jag tror också att den överfulla tävlingskalendern nu under hösten är en bidragande orsak. Det är mycket nu med DM, landsdelsmästerskap, fyra olika SM osv. Och mitt i detta tryckte förbundet också in ett träningsläger för ungdomar.....

Men samtidigt kan man nog ifrågasätta tävlingsviljan runt om i landet.
Jag har själv sett i min klubb (inga namn) att man nästan måste tvinga killarna att vara med och tävla. Tävlingarna verkar vara ett nödvändigt ont
Det tycks vara betydligt attraktivare att stå nere i källarlokalen och lyfta skrot på träning i stället för att vara med och tävla. En väldigt konstig inställning.

Detta fenomen ser man ju även i andra sporter. Ta fotbollen som exempel. Spelare och ledare i allsvenska klubbar verkar ju tycka att det är mycket roligare att harva i joggingspåret och träna på grusplaner hela vinterhalvåret i stället för att spela tävlingsmatcher i Royal League mot nordiskt motstånd....

Är träning roligare än tävling? Och i så fall varför

[Jesper]

Jag tror att det hela är en trend vars topp/botten ej (tyvärr) är nådd. Allt fler klubbar har/kommer att få problem. De senaste 10 åren har flera klubbar försvunnit och tyvärr kommer nog min klubb också att göra det inom de närmsta åren. Vi är för närvarande 2 lyftare som tränar regelbundet.

Ekonomin är nog också en bidragande faktor för små klubbar. Att skicka folk på SM och tävlingar som kräver övernattning tär hårt ekonomiskt.

[Thony Ragnarsson]

Jag är också lite fundersam över att tävlingsviljan är så låg ute i landets klubbar. Orsaken är INTE att det är många tävlingar planerade under hösten. Hur många av alla landets 501 lyftare berörs av SM tävlingarna och träningsläger?

Nä, det är inte fler tävlingar än vad det brukar vara. Under förra årets höst var det ex 2 serietävlingar, U+JDM, JSM, Lag SM, LK SWE-FIN, LK SWE-ENG-NOR, NM, U+JNM, JEM, U-EM m fl. Tänk vad fort man glömmer.

En av tankarna med omläggningen av serien var att Svenska lyftare måste lära sig att tävla individuellt. Tyngdlyftning är ju en individuell sport. Men då måste var och en se till att TÄVLA. Vi alla har ett stort ansvar.
Det är trotsallt bara ett 20 tal lyftare som berörs av Landslagsuppdrag. Dessa har då en val möjlighet att inte deltaga på ex DM och Landsdelsmästerskap. Men övriga?????


Vad ska vi då göra för att tävlingsgnistan ska öka!
Några av de funderingar jag har är:
1. FÖRENINGEN måste ha ett mål med sin verksamhet.
2. Föreningen måste utse en anvarig ledare, som pushar på de aktiva och framförallt ser till att anmäla lyftare till olika tävlingar.
3. Det måste skapas en NY Attityd ute i landets föreningar. Det är ju kul att åka iväg och tävla. Man träffar likasinnade och nya vänskapsband knyts. Dessutom får man tävla i en ny miljö vilket borde vara stimulerande.
4. Arrangera klubbtävlingar och bjud in närliggande föreningar.

Det finns säkert många fler alternativ. Men börjar vi med dessa fyra punkter så tror jag att vi kan vända skutan åt rätt håll igen. Upp till Kamp, Rädda svensk tyngdlyftning.

/Thony Ragnarsson

[Magnus]

Det är väl ingen som har sagt att det är mer tävlingar i år än förra året? Det vara väl dåligt med deltagare på tävlingarna förra året också. Eller?

Och visst är det väl många som berörs av SM-tävlingarna. En stor del av våra lyftare är ju ungomar, juniorer och veteraner och dessa har ju friplatser på "sina" SM.

Är man exempelvis ungdom så kan man vara med på fyra stycken serietävlingar, U-SM, J-SM, landsdelsmästerskap, senior-DM och eventuellt U eller J-DM, Arne-pokalen, eventuella lokala tävlingar eller klubbmästerskap. Sedan tillkommer träningsläger.

Klart det är mycket tävlingar!

[Magnus]

Det är väl ingen som har sagt att det är mer tävlingar i år än förra året? Det vara väl dåligt med deltagare på tävlingarna förra året också. Eller?

Och visst är det väl många som berörs av SM-tävlingarna. En stor del av våra lyftare är ju ungomar, juniorer och veteraner och dessa har ju friplatser på "sina" SM.

Är man exempelvis ungdom så kan man vara med på fyra stycken serietävlingar, U-SM, J-SM, landsdelsmästerskap, senior-DM och eventuellt U eller J-DM, Arne-pokalen, eventuella lokala tävlingar eller klubbmästerskap. Sedan tillkommer träningsläger.

Klart det är mycket tävlingar!

Man kan också lägga till eventuella landskamper och internationella mästerskap för de bättre ungdomarna.

[Johannes]

I det stora hela är det pengar som styr allt.
Det kostar att åka iväg för klubben, "jag ska jobba den helgen, då går jag back siochså många hundra + OB", yada yada yada.

Lyckas man få in mer pengar i sporten så är det en stor morot tror jag.
Prispengar på SM t.ex. Hur mycket? Tillräckligt för att det ska vara värt mödan att gå ner å slita ca 3ggr/veckan under ett år.
Fantasier må hända.

Självklart ska man VILJA träna och främst tävla OL.

Men då måste vi se hur det ser ut i resten av idrottssverige!
Svenska staten lägger ju in skrämmande låga summor i idrotten jämfört med övriga nationer. Det måste helt enkelt in mer pengar till förbunden, som i sin tur kan sporra sina aktiva till ännu större framgånger.

Personligen blir jag nästan deprimerad när jag tänker på hur många lyftare/idrottare som lägger av p.g.a att det är en ekonomisk fråga.
För mycket slit för mödan.

Tid har ALLA, men inte pengar.

[Fredrik]

Vill kommentera Johannes innlägg. "I det stora hela är det pengar som styr allt" Där håller jag inte med det minsta.

På den nivå Vi befinner oss (Svensk lyftning) har pengar ingen, eller väldigt liten betydelse på klubbnivå. Tycker man att det inte är värt mödan att "slita" tre gånger i veckan, då kan man ägna sig åt TV-spel eller något annat kul. Att införa prispengar på ett SM skulle bara vara pinsamt! Vad jag vet finns inga prispengar på SM i någon annan idrott?

Tränar man tre gånger i veckan hoppas jag man gör det för att må bra och för att man tycker det är kul, likaså att tävla.

Nu är det så väl att min klubb kämpar för att alla tävlande ska slippa betala övernattningar och resor, men hade det inte varit så, hade jag betalat mina kostnader själv. Man bör nog ställa sig frågan varför man håller på med det man gör...

Finns det pengar, så ska dom pengarna användas till att utveckla unga lovande lyftare till att bli internationellt konkurrenskraftiga. Träningsläger, tränare mm, inget annat!

Visst sporrar pengar, men det finns inget som kan ersätta kärleken till idrotten, svetten, glädjen sorgen, gemenskapen och den tillfredsställelse som det ger att tävla. Pengar kommer inte att lösa några långsiktiga problem för Svensk lyftning. Det tycker jag iallafall

[Selander]

Jag förstår Johannes, men håller med Fredrik.
Jag skulle aldrig orka hålla på, som vi gör i klubben med alla arrangemang o.d. , om jag inte älskade det jag höll på med.
Såklart kan man ibland bli less på allt och alla inom lyftningen, men likt förbaskat är man iväg och tränar på måndag igen.

jag mår som sämst när jag INTE kan/får träna pga jobb, sjukdom, osv.

[Johannes]

jag håller ju med er ang kärlek till lyftningen. Det är ju det bästa som finns!
men jag tycker ändå att det är för lite pengar till lyftningen. Mer hallar, utbildningar, mer rekrytering.

men så länge det inte är en lagidrott så kommer väl inga dineros...

[Lögdahl]

Visst har Rolf rätt, att endast 21% av alla licensierade är med på Svealand är alldeles för lågt. Visserligen är många licensierade lyftare bara serielyftare och tävlar mer för föreningens skull än för att själva uppnå höga individuella resultat. Den gruppen kan vi absolut inte klanka ned på. Utan dessa skulle vi ha ett riktigt fattigt seriesystem.
Svealands är också en ny tävling och deltagarantalet kommer förhoppningsvis att öka redan nästa år.

Ett stort problem i svensk lyftning tror jag är att serien har fått för stor betydelse, vi har nästan glömt att det är en individuell sport. Att man nu lagt hela serien på fem månader är bra, det kan öka viljan att tävla individuellt.

Prispengar på SM, landsdelsmästerskap etc spelar absolut ingen roll. Jag känner inte till någon individuell sport där svenskar som inte kvalar till EM, VM tjänar pengar som motiverar träningstiden på sin idrott. Ändå lyckas man bra i vissa idrotter.

Jag tror problemet med resultatnivån på t.ex SM ligger hos klubbarna, inte alla men många.
1. Vi rekryterar inte tillräckligt aktivt.
2. Vi blir så glada när det börjar nya lyftare att vi glömmer att tekniken måste vara riktigt bra för att nå elitnivå. Vi tycker det är OK med halvbra teknik och börjar istället satsa mer på styrkan, ofta i hjälpövningar.
3. Vi vågar inte satsa fullt ut. Vi är rädda för att lyftaren ska sluta om vi rekommenderar en lyftare som tränar 3 pass per vecka att öka till 5 pass per vecka. Vill lyftaren satsa måste vi säga som det är. För att uppnå ett visst resultat krävs viss dos av insats.
4. Vi måste hjälpa till med att sätta delmål och följa upp, kanske ändra under resans gång men försöka hålla fast vid grundplanen. Om det är halvårsvis, ettårsvis eller ännu längre spelar inte så stor roll, bara det görs

Pengar till rekrytering finns dessutom som aldrig förr genom idrottslyftet, vi har också en riktigt bra tränarutbildning och just nu har vi dessutom några svenska ungdomar som är riktigt bra.

Med fler tränare som lägger ner mer tid kan vi nå högre resultat från fler. Det kanske är på tränarna man ska satsa pengar. Tränaren får en slant av klubben men lyftarna får själva bekosta en del av resorna där man bor och äter så billigt man kan. Så här ser det ut i många idrotter, inte alls fel tycker jag.

[gäst]

Ett litet inlägg i debatten.

All svensk idrott har väl genom årtionden bedrivits ideellt, med stora uppoffringar för ledare och tränare som offrat sin fritid till sin sport.

Dessa tränare brinner för ungdomarna och sporten, om vi nu ska börja
"avlöna dessa(inte mig emot) kommer det då att finnas pengar över till ungdomarna. Klubbarna har det nog svårt ändå. trots aktivitetsstöd från kommunen. Får vi inga ungdomar nu vem ska då träna kommande ungdomar i framtiden, för det är väl så att dagens tränare är "gamla" tyngdlyftare?

Vad jag tror som göras mycket mer och bättre, är att man måste visa upp sig och sin sport, i detta fall tyngdlyftning. Åk ut i skolorna locka till sig ungdomar, mer profilering i medierna, skrivs det mycket= reklam
=nyfikenhet
PS
sen spelar pengar en viss roll. ska du iväg på en tävling åka 50-100 mil med övernattning så visst kostar det och när vi nu talar om ungdomar så är det föräldern/na som får bekosta kost, logi och resa och det är inte alla som har råd. väldigt enkelt att gå ut och säga "jag bekostar själv"
när man är så pass gammal att man har en egen inkomst. då tycker jag man tappat tråden i vad hela resonemanget går ut på. UNGDOMARNA
DS

[Selander]

jag håller ju med er ang kärlek till lyftningen. Det är ju det bästa som finns!
men jag tycker ändå att det är för lite pengar till lyftningen. Mer hallar, utbildningar, mer rekrytering.

men så länge det inte är en lagidrott så kommer väl inga dineros...

Det håller jag med om! Vi behöver mer pengar för sådana saker.
Stockholm ska vara landets huvudstad, och man ska bygga flera nya, stora arenor inom en snar framtid för FOTBOLL/HOCKEY, men tyngdlyftning då?
Jo, vi blir istället PORTADE från idrottshallarna, när kommunerna t.ex. bygger nytt golv som inte håller för lyftning (Enskedehallen, Ribbyhallen).

Är det då konstigt att man blir bitter på "äldre" dagar?

[Emil Rinse]

Ursäkta om ni upplever mig som arrogant, men...

Folk här, verkar mer intresserade av att beklaga sig över det dåliga läget än att diskutera träningar, träningsupplägg, träningsmetodik, tävlingar.. -Det som verkligen är viktigt.

Är folk här, mer intresserade av att klaga än att lära sig om träning mm.?
Vad beror detta på?
Är det ett problem?